Jag har i dagarna funderat något litet kring tidningen Dagens nya webbplats. Egentligen tycker jag att det är för tidigt att uttala sig kring vad som blir konsekvensen av den omarbetade webbplatsen. Vad jag kan hoppas är att det är väl genomtänkt. Tyvärr verkar det som att vi tvingas dröja framåt slutet av Maj månad innan vi kan dra några slutsatser kring hur det påverkar.

Något tal om ny betalmodell verkar det inte vara frågan om, utan vad det verkar kommer det fortfarande att vara en prenumerationsbaserad modell som gäller. Tyvärr så verkar det som att fokus tyvärr lätt hamnar fel när det i princip verkar som att det bara är form och funktion som kommer ändras.

I dagsläget finns på Dagen.se problemet med en betalvägg. Den är helt klart i behov av att bearbetas. I dagsläget finns artikelposter att söka fram via exempelvis Google. Problemet är att väggen finns där i vägen så du kommer inte alltid fram och ditt sökresultat är relativt meningslöst.

Nu så är det så att artiklarna redan i dagsläget är straffade av väggen och är ganska svåra att hitta.

Nu såg jag i en av artiklarna en sak jag inte kunde hålla med Anette Novak om. När jag därefter kollade in SVT-klippet så förstår jag vad hon menar. Nu kan jag nog faktiskt hålla med henne om vad hon faktiskt sa. På något sätt behöver ett intresse väckas i Entrén så att man är beredd att faktiskt gå in. Tyvärr verkar det inte som att Entrén har funkat något vidare i Dagens fall

Häri ligger något i nyckeln, för egentligen handlar det inte i Dagens fall om och kommer tydligen i framtiden inte heller att handla om någon betalvägg, utan faktiskt ännu tydligare bli en inloggningsvägg. Detta kanske är ett positivt steg som visar att Dagen faktiskt börjat tänka på sina läsare. (sedermera är läsarna även produkten för annonsörer) Detta steget sker genom att faktiskt placera en tydligare inloggningsvägg.
Men om jag som användare måste använda min nyckel för att öppna dörren och gå in, då måste det vara en fungerade, väl genomarbetad process för att jag faktiskt skall passera tröskeln och gå in.

Begränsningen på 5 poster per månad. Hur är den egentligen möjlig att genomföra? Vem är det som är begränsad? Är det en unik ip-adress eller en unik webbläsare? Hur lagras en begränsad användare? Det enda sättet jag kan tänka mig att begränsa är om varje unik användare har ett eget konto. Men då måste det vara lätt för mig att logga in på detta konto. Då måste jag kunna använda mig av Twitter, Google, Disqus eller något liknande.

Sedan är frågan egentligen vad Dagen kommer att göra med informationen om mig när jag väl har ett konto och loggat in. Kommer jag att få artiklar presenterade för mig utifrån den bild de kan dra utifrån mitt användande av sidan? Precis på samma sätt som andra företag som lever helt/delvis på annonsintäckter? (ex Google, Facebook)

Jag kommer att fundera lite mer på detta, den 7:e maj med spänning kolla in hur sajten har förädlats, och sedan när ingången ”Pärleporten” kommer igång fundera lite kring hur den praktiskt fungerar. Förhoppningsvis kan jag sedan logga in med mitt Google eller Twitter-konto. Något annat vore helt enkelt inte riktigt seriöst arbetat i dagsläget.

Jag har lite svårt att förstå det här med twittersamtalet #frikyrka. Eller rättare sagt lite av de som samtalar med en ton som inte andas ödmjukhet. Självklart är den verkliga bilden av frikyrkor extremt nyanserad. Den insats jag personligen gör är att försöka lyssna, och komplettera bilden med min pusselbit. Jag ser samtalet som ett positivt klimat som faktiskt uppmuntrar till att våga formulera vad uppväxten i frikyrkomiljö har betytt. I visst mån även formulera lite tankar kring beslut kring församling och tro. Vi har alla vår egen story kring vår uppväxt och kring de beslut vi tar för vår tro och vårt engagemang i de gemenskaper vi finns i/lämnat.

Att det finns brister i församlingarna ser jag som självklart. Människan är till sin natur brusten, och församlingarna är och skall vara fyllda av denna typen av människor. Det borde således vara tämligen självklart att det inte finns den typen av superhjältar som skulle krävas för att få en helt perfekt församling. Men, som sagt, försök fånga denna fulla bilden av församlingen som en kyrka med brister.

Givetvis finns det exempel på goda frikyrkomiljöer, lika väl som det finns exempel på dåliga. Alltså är det klart att det finns berättelser från alla sidor av skalan. Detta är fullt naturligt och vi kan egentligen inte gardera oss mot dessa problem. Vad vi kan göra är att försöka hantera problemen när de uppstår, och de kommer att uppstå. Försök inte tro att vi kan vara mer perfekta än de församlingarna som fanns när nya testamentet kom till. Det är viktigt idag, lika väl som på den tiden när breven i nya testamentet skrevs, våga visa på den fasad som speglar att kyrkan är brusten, har problem som vi alla behöver ta itu med.

De närmsta veckorna har jag planer på att försöka teckna min personliga bild av att växa upp i en kyrklig miljö. En uppväxt som helt klart har sina positiva sidor likväl som den har sina negativa. Att få till denna perfekta, eller, mer bestämt, äkta bilden, såsom jag, utifrån min nuvarande position kan skriva ned, kommer att ta tid och får även göra det. När jag känner mig färdig kommer jag att publicera min bild här på bloggen.

När det gäller just att lyssna, ska det vara väldigt intressant att läsa den granskning som Nerikes Allehanda gjort av Frikyrkan. En liten sak jag gillar är den karta som tidningen gjort över frikyrkor i Örebro Län. Tyvärr har tidningen, i mitt tycke gjort ett litet misstag i och med att artiklarna inte är fullt tillgängliga för att granska och kommentera på internet. Givetvis är inte detta något hinder för att granska och att ha åsikter om serien. Jag tänker göra mitt för att försöka kolla hur väl NA lyckats med att måla upp en nyanserad bild av den i mitt tycke högst svårplacerade grupperingen Frikyrkan.

Lite spännande är NA:s definition av vilka kyrkor som tillhör ”Frikyrkan”. Utifrån ”Frikyrkokartan” kan jag läsa ut följande grupperinger: Adventistförbundet, Evangeliska frikyrkan – EFK, Evangeliska fosterlandsstiftelsen – EFS, Frälsningsarmén, Maranata, Metodistkyrkan, Pingströrelsen, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Missionskyrkan, Trosrörelsen, Jehovas vittnen, Mormonskyrkan samt gruppen Övriga (fria). Ska bli spännande att när jag kommer över serien i form av papperstidning se någon liten förklaring för att se varför grupperingarna går in under etiketten Frikyrka. Vill gärna se varför ”Jehovas vittnen”, som traditionellt inte ses som en del av frikyrkan ligger med här. Helt klart, värt att granska den bilden av Frikyrka som presenteras i tidningen.