Marcus Birro gör något väldigt vackert i sin krönika i tidningen Dagen. Birro, med sin i mitt och några andras tycke lite väl grova pensel, målar en bild av Gud. Precis som alla andra bilder lyckas de inte leverera en helt klar bild av Gud.

Visst, bilden påverkas starkt i den grova penseln som Birros ordförråd visar, men påverkar det verkligen bilden som målas upp. Är den verkligen så teologiskt förkastlig, som många av kritikerna påstår? Jag tycker inte det, främst för att det verkar som att kritikerna är än sämre personer att förlita sig på som teologiska auktoriteter än Birro.

De tydliga bilder av Gud som jag hittar i krönikan passar väl in i den bild jag själv har fått av Gud. Enormt kärleksfull och samtidigt dömande. Är det något problem?

Det penseldraget som jag tycker är starkast är nog ändå följande citat:
”Det finns många som motsätter sig en kärv och barsk Gud. Som om kraven och möjligheterna att göra gott utgör ett problem. Men Gud är rättvis och kärleksfull just för att han också dömer och är tydlig med vilka möjligheter vi dagligen ställs inför.”

Vad innebär uppmaningen att radikalisera vanligt folks tro, och lyfta ut den ur de ”kyrkliga byggnaderna”. Denna tron, som väl egentligen handlar om att vara en avbild av Gud, kärleksfull och rättvis. Är det ett problem?

Hoppas att Marcus Birro levererar fler krönikor/målningar till tidningen Dagen. Dessa grova penseldrag är ett kompletterande tillskott till tidningen som annars kanske är lite väl fin i kanten.

Krönikan känns bara bättre och bättre varje gång jag tittar på de grova penseldragen…

En liten intressant vinkling av Det Missionerande Kopimistsamfundet. Denna ideologiska inriktning som har registrerat sig som ett trossamfund ogillar skarpt kopiering av information.

Ta exempelvis följande bekännelse:

• Kopiering av information är etiskt rätt.
• Spridande av information är etiskt rätt.
• Remixande är en heligare typ av kopiering än den perfekta, digitala kopieringen, då remixande är korskopiering av en mångfald av information.
• Att kopiera eller remixa information som förmedlats av en annan person ses som en akt av respekt och ett starkt uttryck för acceptans och kopimistisk tro.
• Internät är heliga.
• Kod är lag.

Men, hur allvarligt tar ”samfundet” denna bekännelse? Det verkar inte vara särskilt lätt ens för samfundet att hålla sig till sin egen lära. Bara på sidan ”Det Missionerande Budskapet” hittar vi avståndstagande från kopiering. Till exempel kopiering av information som går till instanser som exempelvis FRA är kränkande. Om bekännelsen verkligen är på allvar, så borde väl även denna kopiering av information vara etiskt rätt? Eller är det vem som är mottagare av informationen som begränsar vad som är etiskt rätt.
Dessutom finns lite motsägelser, å ena sidan hyllas möjligheten att låsa in (ex: kryptera) information samtidigt som den fördöms eftersom att hinder för spridning av information är medel för slaveri.

En annan problematik är ”Själavården”, är inte själavården i sin form även detta en fas där informationen inte är helig och får spridas hur som helst. Hur var den allvaret i informationens helighet.

Tydligen så verkar det trots allt som att all information i alla olika former inte får kopieras, så vad får då kopieras? Jag förstår inte riktigt. Det är liksom en gnutta svårt att förstå.

Så, finns det verkligen seriösa människor som tar till sig av den rena kopimistiska ideologin och kan formulera den på ett renare sätt så kanske det bara är att skapa sig sin egen kopimi-spridande organisation… Och, om det verkligen vore så att kopimismen skulle kvalificera sig som en trosåskådning och inte bara är en ideologi, så skulle det kunna finnas utrymme för en massa olika trosbekännelser.

En liten avslutande varning, låt inte informationen och kopierandet/remixandet av information bli en avgud. Det är kan knappast vara helt nyttigt.

Har funderat lite på det här med Det Missionerande Kopimistsamfundet och funderat lite till. Ligger samfundet nära den rena kopimistiska läran eller är det skum avart? Är det en slump att termen ”kopister” är slående snarliken termen ”kopter”? Är det en del i att kopiera termer snarlika de som används av kristna rörelser.

Vad det, som jag uppfattat det hela som att den kopimistika ideologin att producera för att kopieras oerhört avvikande från samfundets lära, eller åtminstone som den återges av kvällstidningarna. Men är verkligen icke-kopimi-stämplade verk kosher för en renlärig kopimist?

Alltså tillhör troligtvis inte Det Missionerande Kopimistsamfundet den rena läran utan bara en konstig avart, hur det verkligen är med saken har jag svårt att avgöra eftersom att jag inte kan ta de officiella texterna på fullt allvar, på grund av att jag (samt en hel del andra personer) upplever det hela som en parodi på en i synnerhet kristen begreppsvärld.

Men, jag tror att jag släpper frågeställningen och går istället till den auktoritet jag bekänner mig till, Den Heliga Skrift, Bibeln. Den vars liv, eller senare del av det liv som jag vill försöka ”kopiera” eller om vi skall säga följa är den mest tongivande av Guds Apostlar, Paulus. Det är i sig själv en utmaning att följa Jesus Kristus, på samma allvar som den första tidens ”små kristus”.

Läser i diverse blaskor personer som uttalar sig om att det är en ny religion som erkänts, men, skulle en registrering av en troenderörelse krävas för att få skydd för rätten att själv välja den tro man vill bekänna sig till, då skulle vi ligga farligt nära de länder där det saknas fullgod religionsfrihet.

Visst är det jobbigt att vara en rockstjärna med rockstjärneliv när den kreativa ådran inte genererar pengar? Precis så känns livet nu, men det är väl ändå värt att fortsätta vara kreativ?